Så, vad har hänt sedan sist? Träningen har rullat på bra och nu känner jag inte av höjden så värst mycket längre. Vi sprang ett långpass på extra hög höjd på nyårsdagen. Vi åkte iväg med bil vid femtiden på morgonen (inget festande kvällen innan!) och strax innan klockan sex började vi springa. Vi startade på 2 416 m ö.h. och efter två timmars löpning var vi uppe på rundans högsta punkt, 2 761 m ö.h. Det var många långa och sega backar, helt klart ett tuffare långpass än vanligt. Vi sprang totalt 36,4 km på tre timmar. Även om snittempot inte blev så värst imponerande så kändes det som ett mycket bra pass med tanke på hur kuperat det var, samt altituden. Det blev sannolikt det sista tretimmarspasset som jag kör på det här lägret; ska försöka springa de återstående långpannorna lite snabbare, och hålla distansen runt 30-35 km.
Tog faktiskt en vilodag, helt utan löpning, i lördags. Det kändes som jag begick en dödssynd men jag tror ändå att det var bra att vila lite extra, framför allt behövde mina fötter få läka lite. Såren som återstår efter blåsorna under fötterna känns inte mycket alls längre, egentligen bara de första 10-15 min när jag börjar springa, men alla tår utom två har antingen: blåsvarta naglar; blivit av med naglar; tappat hud; eller en kombination av flera av de föregående alternativen. Funderar fan på att gå på fotvård när jag kommer hem efter maratonloppet, men risken finns att den stackaren som ska ta hand om fötterna svimmar vid blotta åsynen av dem! Nu låter det kanske som att jag gnäller och tycker synd om mig själv, men så är det inte. Sådant här får man räkna med när man springer mycket och jag är inte ensam att råka ut för sådana här grejer. Det ingår i jobbet!
I dag har jag än så länge hunnit springa morgonjogg och äta frukost. Tråkigaste passet på länge. Det var otroligt segt, benen vägde ett par ton kändes det som, och att det var riktigt lerigt efter nattens regn gjorde inte saken bättre. Det blev 13,8 km som klockades in på strax under 75 min - klart långsammaste passet sedan jag kom hit. Det är nog så att jag är lite trött efter gårdagens träning: förmiddag 30,6 km @ 4:21 + eftermiddag 11,2 km @ 4:28. Även i söndags hade jag ett liknande upplägg: fm 30,3 km 4:36 + em 15,7 km. I måndags blev det "bara" 24 km på två pass; blir nog något liknande i dag. Den här veckan blir den sista med mycket mängd. Ska försöka springa två långpass till innan jag börjar formtoppningen.
Om två veckor kommer jag vara på plats i Dubai. Ser verkligen fram emot att åka dit, och framför allt att springa loppet. Jag har fått lite frågor från vänner och familj angående turistaktiviteter, såsom safariturer och liknande. Tyvärr är jag så tråkig att jag ser den här resan som "arbete", inte semester, så det blir inga sådana nöjesutflykter för min del. Meningen med det här träningslägret är att träna mycket och bra, och komma i så bra form som möjligt inför Dubai Marathon; det är där mitt fokus ligger. I Dubai kommer jag eventuellt hinna strosa runt lite på stan efter maran. Dagarna innan loppet ska jag vila så mycket som möjligt. Det ska finnas många rekordbyggnader och liknande att kolla in - jag är mest sugen på att besöka världens största godisaffär i Dubai Mall! Skulle vara kul om man hann med att besöka Burj Khalifa - världens högsta byggnad. Men flyget hem till Sverige, via Köpenhamn, går tidigt morgonen efter loppet så det blir inte så mycket semester där heller.
Här kommer några bilder i alla fall. Inget gigantiskt galleri av sköna naturbilder direkt, utan några bilder från ett stort terränglopp som gick här i Eldoret i lördags. Jag spenderade alltså min vilodag ute i solen, iklädd otroligt mycket kläder, och såg på när snabba kenyanska löpare ville kvala in till de kenyanska mästerskapen i terränglöpning (tror jag i alla fall att det gällde!). Mycket inspirerande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar